idag igen...
Fan kan inte bara denna jävla ångesten och sorgsenheten försvinna? BORT BORT BORT... Jag vte inte vad jag ska ta mig till.. Jag tror ångesten som jag har har satt in för att jag känner mig så otroligt ensam och sårbar. Men det är ju så när man inte har ngn att vända sig till förutom sin syster, sin svägerska, och en vän.. Jag känner mig så tom.. Så otroligt ensam och liten..
Jag vill inte känna såhär. Men det brukar vara så att vännerna försvinner när man mår dåligt eller hummöret dippar. Jag vet att jag kan bete mig illa jag med men jag vill iaf finnas när ni har det jobbigt.. Men vart är ni när jag behöver er? När jag behöver ert stöd och omtanke och värmande ord? BORTA.
Jag är så otroligt glad att jag har min svägerska, du är så underbar, så snäll och du finna alltid tillgänglig för mig! Du sitter och pratar med mig flera timmar (oftast) om dagen när jag är nere, när jag är glad, när jag bryter ihop, när jag är på topp, ja du finns helt enkelt alltid för mig! Du ska veta att du har den största platsen i mitt hjärta, förutom din bror då! Jag hade aldrig klarat detta utan ditt stöd och din kärlek! Du har verkligen ett hjärta av guld! Tack för att DU finns och är så otroligt stark!!
Idag kommer min fina och underbara lillasyster och äter middag här, sen ska hon sova över! Älskar dig så otroligt mycket Filli, du är så vacker och strålande! Du finns också alltid då jag behöver dig! Min underbara lillasyster! Och du syrran, JAG ÄR SÅ OTROLIGT STOLT ÖVER DIG! Du får mitt hjärta att slå ngra extra slag varje dag!
Mitt hjärta, vad jag saknar din närhet, din kärlek, dina händer, ditt underbara skratt och din ironi! Tack för att du alltid finns trots att det är du som behöver stöd och hjälp! DU har mitt hjärta för alltid!
